Barn och unga säger att de är porrskadade, att de utsätts för sexuellt våld i sina relationer, av andra barn och unga och av vuxna. Små barn skickar våldsporr till andra små barn på sociala medier. Barn och unga tittar på våldtäkter på film och tror att det är kärlek och sex.

Barn och unga vill prata om det här, men känner inte att de kan göra det med oss vuxna. Vi har inte den dörren öppen, och vi har därför ingen aning om hur de har det. Så, låt oss prata om porren, hur svårt kan det vara? Låt oss prata om sexualitet och kroppar, om psykisk och fysisk hälsa och ohälsa, för hur svårt kan det vara?

Vi börjar med vad vi vet genom forskningen:

Svensk forskning från 2011, med barn födda 1995, säger:

• Pojkar är i genomsnitt 12 år när de introduceras för porr, tjejer 13 år.
• 96% av pojkarna konsumerar porr. 54% av flickorna konsumerar porr.
• 10 % av pojkarna är högkonsumerande – tittar varje dag. 30% av pojkarna tittar varje vecka.
• Den genre som de flesta säger att de söker efter är hårdporr.
• Ingen av de högkonsumerande pojkarna har pratat med någon vuxen om vad de sett.
• De anger att de i hög grad inspireras av porren i sina egna sexuella erfarenheter.
• De saknar helt andra bilder, kritiskt tänkande och samtal.

Forskning säger också:

• Hög porrkonsumtion bland män leder till ökad sexuell aggressivitet mot kvinnor och flickor.
• Sexuellt våld är den näst vanligaste brottsformen som 16-åriga tjejer utsätts för.
• Flickor som utsatts för sexuella övergrepp löper kraftigt ökad risk för självmordsförsök – genom psykisk ohälsa, depression och ångest.
• Viss forskning säger dessutom att porren skapar lätt beroenden, likt droger.

Siffror kan ha svårt att göra skillnad, för att vi är människor och vi behöver förstå saker genom människorna det berör. Så här kommer lite citat, från riktiga unga människor.

Först, från helt vanliga flickor:

”Men det är typ vissa sorters sex, analt och med munnen, som jag inte vill men han vill. Men då säger han saker för att övertala mig, och då känns det liksom som att typ måste.”

”Han har också haft analsex med mig, jag ville inte men han tvingade mig och jag kunde inte göra något åt det för han höll i mig och bara gjorde och det spelade ingen roll att jag grät eller blödde.”

Och helt vanliga pojkar:

”Om jag ligger med en brud och stryper henne under sexet utan att hon gått med på det, räknas det som våld? Men om hon inte säger ifrån när jag gör det betyder det väl att hon går med på det?”

”Min tjej och jag har haft sex men är tydligen lite för våldsam eller aggressiv enligt henne. Hon vill ha det mer lugnt men jag tänder inte på det, vad ska jag göra? Kan man inte få henne att tycka om det bara?”

Citaten är tagna från en rapport från Unizon: ”Det här är inte ok!”, november 2020.

Glappet har gjort rejält med research för att förstå mer om det här, om ungas erfarenheter av porr, och deras perspektiv på sexualitet och hälsa. Det är en omskakande upptäckt, att den tid som är deras, precis just nu och sen en tid tillbaka, inte delas av oss vuxna, som om den inte är vår.

Det finns en debatt om porrens skadeverkningar och i den finns som vanligt polariserande krafter. Glappet tar inte sida i debatten, det är upp till var och en att ta ställning för sig. Men Glappet tar ställning för barn och unga. Det går inte att enkelt luta sig åt ena eller andra sidan i den här debatten, utan att göra ett eget uppvaknande. Du behöver börja ta till dig det som andra försöker säga och hitta din väg. Det är ett anspråk som kräver både tid och kraft, som kräver att du prioriterar det och att du är beredd på att ta till dig det du hittar.

Glappet står fast vid att vi vuxna måste möta barn och unga i det som de upplever, även om det känns svårt

Barn och unga vill mest av allt prata om det här. De vill prata med varandra och med oss. De saknar andra perspektiv på sexualitet än den som porren ger dem, och därför har de svårt att själva vara kritiska. De ger snarare uttryck för att porren normaliserar våld och övergrepp och att de inte vet vad sex och kärlek annars är. De vill ha hjälp och de vill att vi lyssnar och att vi gör något.

Glappet utgår från det som barn och unga vet och ger uttryck för. Och barn och unga säger att de själva och andra jämnåriga är porrskadade. Flickor och pojkar, tjejer och killar. De säger att de utsätts för sexuellt våld i sina relationer, av andra barn och unga och av vuxna. De säger att de mår dåligt, att de är stressade och känner en press av samhälle, skola och föräldrar att prestera. De säger att de pressas av sociala nätverk och medier att vara och se ut på rätt sätt, de har svårt att sova på nätterna. De skadar sig och de skadar andra.

Glappet utgår från barn och ungas upplevelse av att vuxna inte är tillräckligt närvarande och att de längtar efter att vi ska vilja vara det

När det gäller porren så verkar vi vuxna inte ha en aning om den tid som är deras och vår. Vi verkar leva i en tid som en gång var. Men vi behöver vakna och förstå att den tiden är över, och det är en annan som också är vår.

Vi behöver förstå att ett barns tillsynens oskyldiga sök på nätet kan leda barnen till sexuellt våld och övergrepp på barn, bara ett klick bort. Porrsajterna är bara ett enda litet klick bort. Glappet har en idé om hur vi kan prata om det här – föräldrar, barn och unga och skola – tillsammans. Glappet kan hjälpa dig att ta den här frågan till dig, och sen även vidare till skolan. Hör av dig!