”Det syns tydligt hur ganska många barn är berörda av fattigdom. Alla föräldrar har inte råd att skicka med en frukt till skolan eller köpa näringsriktig mat. Första året vi startade upp kom det en familj med fyra barn som hade ätit havregrynsgröt i två veckor. Det är en ganska slående bild. Man köper den billigaste maten för att kunna bli mätt.” Ett uttalande från Eskilstuna stadsmission.

Låt oss prata om ekonomisk utsatthet, så som den ter sig här mitt ibland oss. Utsattheten som inte alltid syns i våra priviligierade liv, men som likväl dundrar som åska i tinningen på alla de som lever mitt i den. Låt oss prata om det som vi inte verkar ha ord för, som vi hellre gömmer undan. För vad händer om vi riktar blicken på människorna mitt ibland oss, och stannar just där – i deras blickar? Kanske möter du någon vars blick förvånar dig?

Låt oss prata om att fattigdomen har ökat i Sverige sedan 2015, enligt en lägesrapport från Statistiska Centralbyrån (SCB), 2021. Låt oss prata om mönstren i det, som att yngre och äldre har lägre ekonomisk standard än personer i medelåldern, att ensamstående har lägre standard än sambos och gifta, och att barnfamiljer har lägre standard än hushåll utan barn.

Rädda barnens studier visar att barn till ensamstående kvinnor uppvisar den högsta ekonomiska sårbarheten, 24 procent av dem lever i ekonomisk utsatthet. Och av samtliga barn i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige återfinns 77 procent bland barn med utländsk bakgrund. Och till sist, högst barnfattigdom i Sverige finns i Sörmland. Sörmland, det är vi. Över 8 100 barn i Sörmland lever i fattigdom. I Sörmland finns det områden där var femte barn lever i fattigdom.

Ytterligare nyanser på fattigdomen i Sverige fick vi i veckan när Sveriges stadsmissioner kom med en rapport där de riktar ljuset på det sociala grundskydd som ska fånga upp de som av olika skäl behöver stöd för att pengarna ska räcka till. I rapporten vill de lyfta ”de ohjälpta” – personer som lever i ekonomisk utsatthet trots att de har rättigheter i välfärdssystemet. Rättigheter som de av olika anledningar inte fått hjälp att göra anspråk på. De erfarenheter och berättelser som lyfts i Stadsmissionernas rapport räknas inte i SCBs statistik eftersom de inte finns där det mäts.

Så, de som drabbas är alltså antagligen många fler än de som räknas. Och de som drabbas är barn och äldre, utlandsfödda och ensamstående kvinnor med barn. Vi behöver fråga oss vem som finns bakom de siffrorna? Kanske är det du? Kanske är det ett barn i ditt kvarter? Kanske är det någon nära dig vars utsatthet varken hörs eller syns, eller för den delen räknas?

Vi behöver ett samtal om fattigdom i Sverige. Det samtalet behöver hjälpa oss att förstå vad som händer med ett liv när några av de viktigaste bitarna faller isär eller helt bort. Hur påverkas ett liv när ekonomin går i spillror och det trygghetssystem som vi alla och våra rättigheter vilar mot, inte svarar? För det kan också vara precis så. Och det kan hända vem som helst.

”Sedan är det givetvis allt det materiella. De kanske inte kan gå på discot där det kostar ett antal kronor att köpa godis och vara där. De kanske inte har de nya skorna, får åka på semester eller vara med på aktiviteter eftersom föräldrarna inte har råd. Situationen är jobbig, men barn vill ofta i det längsta skydda sina föräldrar. Att vara fattig i Sverige i dag är något man skäms väldigt mycket för.” Vidare uttalande från Eskilstuna stadsmission.

Samtalet om ekonomisk utsatthet måste bygga på solidaritet, för dig och mig vilka vi än är. Solidaritet behöver inte handla om vänsterpolitik, utan kan handla om att känna med den som just nu har det svårt, den som är i en situation som du kan vara glad över att du slipper.

Och solidariteten sätts direkt på prov, för den höga barnfattigdomen i Sörmland representeras inte av orter som Mariefred eller ens Strängnäs kommun. Den är i stället som störst i Flen, Katrineholm och Eskilstuna. Den känsla som först kom till dig nu, när du fick veta det, den behöver vi få fatt i.

Ekonomisk jämlikhet handlar om att säkerställa alla människors lika rätt och värde. Ordet jämlikhet kommer just från FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, ekonomisk jämlikhet betyder därför att fattigdom är en brist på uppfyllandet av mänskliga rättigheter.

Kärnan i mänskliga rättigheter är just alla, för om det inte gäller alla, vilka blir vi då?

(Publicerad i MariefredsPosten 29 oktober, 2021)